Snart ett år sedan.
En tråkig dag som denna så tänkte jag att vi skulle ta och minnas en dag, eller några dagar, som var helt fantastiska. Nämligen STUDENTEN!
Vi åt mat och målade vårat plakat hemma hos Ida. Kenneth ser ut exakt
som han gör i verkligeheten! Och hur många gånger har inte vi definierat
begrepp. Det perfekta plakatet för SP3.
Vi var glada på förfest hemma hos Lisa.
Vi var utomhus.
Johanna pissade.
Jag balanserade på en stubbe.
Vi gick in igen.
Anna bestämde att nu var det dags att åka hem.
Vi andra fortsatte tappert mot tranan. Och tog de handikappades plats ser
det ut som.
En tant kissade.
Johanna hittade någon som hon fastnade för.
Sen var vi på tranan, eller var det hela huset, och dansade natten lång.
Sen kom dagen med stort D. Den dagen vi väntat på i tre år. Studentdagen!
Vi sjöng på trappen och kastade pärlor.
Vi tågade glada och lyckliga, trots blödande fötter och tretusen buketter runt
halsen, mot Öjeparken.
I Öjeparken poserade vi glatt tills kinderna värkte och det rykte i ögonen.
Det var en fin dag studenten.
Det gjorde ont i nacken, men va fan, lite får man tåla ;)
Man fick ju tack och lov ta av sig allt när man kom hem, mina fötter blödde
som tusan. Så går det när man köper skor dagen innan.
Sen åkte alla hem till sig och åt mat tills de sprack. Sen återvände alla tappra 3:or till Öjeparken för förfest innan det blev dags för Röda Bonden.
Vid bänkarna satt många glada människor.
Linn var glad då Anna pyntade hennes bröst.
Malena var antingen snäll och menade high five, eller så tänkte hon slå
någon. Jag hoppas det var det första.
Sen kom pojken som stal Johannas hjärta. Coldplay och en gitarr, det behövs
inte mycket.
Jag avslutar med en bild på Kenneth, den mannen ni, han kan en hel del.
Vi åt mat och målade vårat plakat hemma hos Ida. Kenneth ser ut exakt
som han gör i verkligeheten! Och hur många gånger har inte vi definierat
begrepp. Det perfekta plakatet för SP3.
Vi var glada på förfest hemma hos Lisa.
Vi var utomhus.
Johanna pissade.
Jag balanserade på en stubbe.
Vi gick in igen.
Anna bestämde att nu var det dags att åka hem.
Vi andra fortsatte tappert mot tranan. Och tog de handikappades plats ser
det ut som.
En tant kissade.
Johanna hittade någon som hon fastnade för.
Sen var vi på tranan, eller var det hela huset, och dansade natten lång.
Sen kom dagen med stort D. Den dagen vi väntat på i tre år. Studentdagen!
Vi sjöng på trappen och kastade pärlor.
Vi tågade glada och lyckliga, trots blödande fötter och tretusen buketter runt
halsen, mot Öjeparken.
I Öjeparken poserade vi glatt tills kinderna värkte och det rykte i ögonen.
Det var en fin dag studenten.
Det gjorde ont i nacken, men va fan, lite får man tåla ;)
Man fick ju tack och lov ta av sig allt när man kom hem, mina fötter blödde
som tusan. Så går det när man köper skor dagen innan.
Sen åkte alla hem till sig och åt mat tills de sprack. Sen återvände alla tappra 3:or till Öjeparken för förfest innan det blev dags för Röda Bonden.
Vid bänkarna satt många glada människor.
Linn var glad då Anna pyntade hennes bröst.
Malena var antingen snäll och menade high five, eller så tänkte hon slå
någon. Jag hoppas det var det första.
Sen kom pojken som stal Johannas hjärta. Coldplay och en gitarr, det behövs
inte mycket.
Jag avslutar med en bild på Kenneth, den mannen ni, han kan en hel del.
Kommentarer
Trackback