annajohannaadina

Jag är hemma efter en promenad i solskenet. Jag har en liten runda som jag går och idag träffade jag på en massa barn. De första barnen jag såg var väldigt fascinerade av att en röd kork åkte med vattnet som rann längs vägen. En annan liten pojke med söta blonda lockar kastade sin mössa på mig och flinade lyckligt. Sen var det en tjej som stod ensam och kastade snöbollar på ingenting. Barn är väldigt lättroade.

Något som irriterade mig var att mitt ena ben kändes kortare än det andra, rejält mycket kortare också. Jag gjorde allt för att det skulle bli lika långt, eller att det skulle kännas bättre. Jag insåg att om jag spände skinkan till det längre benet så kändes det bättre. Men jag insåg att det såg nog ännu konstigare ut än om jag gick där med mitt korta ben. Det var ju ungefär ett år sedan som min rygg hakade upp sig och jag fick åka till Morfar Kenneth och fixa den, och då knäckte han mig ju också så att jag blev rak i kroppen. Kanske är dags igen då.

Snart ska jag laga mat. Blir kassler med ananas och klyftpotatis tänkte jag. Sen ska jag läsa lite mer i sociologin. Ikväll innan Erik kommer hit så ska jag titta på den första Johan Falk filmen, jag har ju sett alla dom andra men inte första.