annajohannaadina

Jag har kommit på en fin liten affärsidé. Det började igår när jag gick upp i skogen som den lantlolla jag är. Då plockade jag 10 liter lingon på en halvtimme ungefär och insåg att jag ta mig tusan kan sälja det och få lite pengar för det. Det blir ju inte mycket pengar, men som den fattiga flicka jag är så tackar jag och tar emot. Någon hundralapp skulle ju faktiskt sitta himla fint.

Så sen följde jag med mamma och pappa och plockade ännu mer lingon. Jag plockade så mycket lingon att jag nästan har lite träningsvärk idag. Fast det kan ju bero på att jag är otränad, och inte att jag plockade mycket lingon.

Att pappa plockade mer lingon än vad jag gjorde trots att han var ute och letade svamp vill jag förklara så här: Han har längre ben än jag, och kan därför kliva över stenar som lilla jag måste hoppa upp och halka ner från.

Efter den fina dagen med lingonplockning så kom Linnea hit och hämtade mig och sen hade vi en girls night in byn. Vi åkte och åt kebab på Bandy, den kebaben är den godaste enligt mig. Sen åkte vi raggarrundan två gånger, man måste åka den två gånger sa Linnea, och jag kan ju inte säga emot eftersom jag inte har någon erfarenhet av såna saker. Efter det så blev det Forrest Gump hemma i Linneas soffa. Jag hade inte sett den förr men det var verkligen en söt film :)

Jag presenterade även min idé om lingonplockning för Linnea, så idag får jag troligtvis sällskap där ute i skogen.



Jag träffade en kompis som sedan självmordshoppade.


Så här ser Malva ut när hon rullat sig i älgskit. Hon är så mysig. Äckelhund.

Det regnar idag igen. Jag har inte sett solen speciellt många gånger sen jag kom hem. Jag saknar den faktiskt en aning. Man blir ju så hemskt blek utan sol.

Jag försöker att hitta inspiration till att göra något vettigt, men det är ganska svårt. Förhoppningsvis så regnar det inte hela dagen så Linnea och jag kan gå ut och gå. Eller ja, det får väl regna också. Igår var vi ute och gick i regnet och det var ganska skönt. Tills regnet gick igenom den fina gula regnjackan jag hade på mig och jag blev blöt. Då var det inte lika kul längre.

Imorse var det meningen att jag skulle följa med ovannämnda flicka på Lördagskul med Nemah, men det blev inte så eftersom jag fick leka taxi igen klockan 3 inatt. Men det hade ju varit ganska spännande att träna med en föredetta Robinson deltagare ;) Men de hade kört styrketräning. Och styrketräning på en lördagsmorgon låter ju inte speciellt lockande. 


 
Som tur är så regnar det i Cullera också. Då blir jag lite gladare. Elakt
men sant. Haha

Imorse var det här det första jag läste "Hjälp! Vart bor jag?!" Så kan det gå när man släpper en lite för onykter flicka från Edsbyn i den stora stora staden Uppsala. Hon hittade hem, och vi hade ett långt telefonsamtal. Jag vill ju inte att hon ska glömma sin ex-sambo. Btw jag vill passa på att ursäkta mig till den person jag ringde till, som inte var Johanna det vill säga. Jag skulle ju slå 076. Inte 073.

Nu ligger jag och jäser lite efter vattengympan. Som vanligt var medelåldern kring 55, men det är ju det som är roligt :P En liten förändring var att Linnea faktiskt var i vattnet med oss andra och plaskade runt. Karin, den nya ledaren var duktig, men lite förvirrat kanske det blev. Det blir nog bättre när hon får komma in sig i det lite mer.

När jag kom hem så åt jag kantarellsoppa som pappa hade gjort. Han är besatt av att plocka kantareller så han bestämde sig för att göra något kreativt av det. Och soppan blev verkligen supergod. Jag hoppas verkligen han kommer ihåg vad han hävde i den.

Sen vill jag tacka personen som åkt i min fars bil och lämnat/glömt en cd med Miss Li. Tack så hemskt mycket. Helst plötsligt är jag lite glad igen.


Ser ni hur hon sträcker ut en hjälpande hand? Snäll den där.

Jag är så trött så jag tror att ögonen ska trilla ur. Därför blir det ett kort inlägg. Johanna tvingar ju mig att skriva. "Minst ett om dagen Adina!" Pfffh



Det här kortet fick mig att fundera på två saker.
Nr1 Varför fick inte vi också en flicka i våran paella?
Nr2 Eftersom paellan är spansk, borde det inte vara en spansk flicka som kryper ur den då?

Det var allt min hjärna orkade med för kvällen.

Helt otroligt, men jag kan faktiskt röra mig idag. Jag trodde att jag skulle ligga på golvet och vrida mig i plågor. Men jag har bara lite träningsvärk i magen. Skönt. Få se om jag känner lika nästa tisdag.

Linnea och jag var nyss ute på långpromenad. Det var skönt att få prata av sig lite. Mitt humör pendlar ju mellan ganska glad och deprimerad, men det hjälper att få umgås lite. Baka kakor hjälper också har jag märkt. Så det har jag också gjort. Det blev en falsk toscakaka. Himla god blev den faktiskt. Men det är nog ganska svårt att misslyckas med den :P

Jag skulle så gärna vilja ha lite tips på musik. Jag har kört fast helt och hållet. Så om någon skulle vilja hjälpa mig lite med inspirationen så vore det trevligt :) Men jag vill inte ha nå mesigt loveshit. Jag är så att säga inte på det humöret. Haha

Idag har jag varit sådär lagom effektiv. Målat lite på huset, vilket tar ungefär en evighet att bli klar med eftersom huset inte är så litet, gått ut och gått med Malva och insett att jag behöver nya skor eftersom jag känner varje liten sten. Vilket är ganska dumt då man bor efter en grusväg. Jag har även städat garderoben. Jag måste verkligen köpa nya kläder. Jag har haft de här hemska kläderna alldeles för länge nu. Så går det när man sparar alla pengar för att bo i Spanien. Nog för att Spanien är så mycket mer värt än kläder, men nu börjar det bli kris.

Nu ska jag gå ner och göra klart kalopsen som mamma började med innan hon åkte till jobbet. Sen ska jag och Linnea gå på styrkestepp. Det kan behövas eftersom jag blivit 3 kilo rundare sen jag kom hem. Och styrkestepp med tanterna är helt perfekt för mig.

Johanna har förresten varit på sina första föreläsningar. "Tråkigt det här. Bara sitta och lyssna på en massa tråkiga professorer." Stod det i hennes första sms. "Booring" Stod det i hennes andra. Men Johanna, det är bara att inse att det där är vad du ska göra nu. Tänk på mig då. Jag sitter fast i skogen. Jag ville faktiskt plugga. Så det är nog mest synd om mig. Faktiskt. Även om det är synd om dig också. Jag vet ju vad du tycker om att plugga.

På 19 år har vi aldrig bott så långt ifrån varandra. Det här kommer att bli jobbigt. 

Jag önskar att jag hade haft med mig ett anteckningblock igår.

Vi var på bonden igår. Alltså Röda bonden. Linnea och Andreas skulle dit och frågade om vi också ville följa med. Visst tänkte vi. Det kan ju bli spännande. Och spännande blev det.

M.I.D hade en liten minikonsert och vid scenkanten trängdes rakade skallar/långhåriga skallar och deras überblonderade tjocka flickvänner. Headbang och fettskak.

"Kom igen nura era jävla svin" skrek sångaren. Det triggade igång publiken så de skrek med. De flesta som känner mig vet att det där inte riktigt är min stil, men ironiskt nog är det andra gången jag ser dom. Jag undrar om någon vill straffa mig.

Senaste nytt från bygden är i alla fall:
PunkRoger är inte punkare längre. I alla fall så var han det inte igår. Linnea förklarade att han är en periodare nu. Vi såg vaxjimmy och andra spännande människor som växt lite på både bredden och längden sen vi såg dem sist. Tur att vi hade Linnea där så hon kunde förklara lite vad som hade hänt. Det var ju ett tag sedan vi gick ut i Edsbyn så att säga.

Det är en himla fin by vi bor i. En riktig pärla.


Köttbullar och apelsinjuice fungerar bra när man ska döda cazalla. 
Det insåg vi igår. Vi får tipsa Cullerafolket om det nästa sommar.
Det fina mönstret har Johanna gjort.

Jag hade så glömt bort att jag ska jobba imorgon. Och jobba innebär gå upp klockan 5. Så det var inte en positiv överraskning.

Jag har spenderat kvällen hemma hos Jonssons. Vi har ätit världens godaste och lagt ut Piuken på blocket. Jag har även tittat på kort. Och skrattat gott. Johanna såg lite konstig ut ibland. Men egentligen ska jag ju inte säga så mycket. Jag hade ju tjocka-konstigaluggen perioden. Jag tänkte att det var bäst att jag nämnde den. Annars hade ju någon (Malena) gjort det åt mig.

Nu ska jag sova och ladda inför sågspånet imorgon.

Två veckor sedan vi lämnade Cullera nu. Hur känns det då? Jadu, det kan jag nog inte svara på.

Men det finns flera saker som tyder på att jag faktiskt är i Sverige igen.

Nr 1. Jag fryser. Jag fryser hela tiden, förutom när solen faktiskt kommer fram och gör det ganska varmt.

Nr 2. På grund av förra punkten så är det svårt att klä sig. I Spanien var det så lite kläder som möjligt som gällde. Här ska man ha kläder som passar till "jag fryser som fan" och "oj, nu blev det lite varmt va?"

Nr 3. Jag har nu svenska spotify. Inte spanska. Det blir alltså inte nå mer Carlos Baute för mig.

Nr 4. Positiv sak (eller ja, är man en vikthetsare så är det ju inte så bra) Det finns bröd. Inte bara baguetter. Jag kan äta alla slags bröd jag vill. Men hittills har jag kört fast på Skogaholmslimpa.

Nr 5. Jag ska åka och handla. Största skillnaderna där är att jag ska ÅKA BIL, jag ska handla på ICA, och jag ska åka med mamma.

Fin lista, synd att den skulle ta slut.

Idag låg jag och stirrade i taket och insåg att jag kommer att gå under. Vad ska jag ta mig till nu när alla har flyttat härifrån? Johanna och Malena i Uppsala. Linnea drar till jävla Indien.

Jag får helt enkelt sätta mig på tåget varje helg och åka ner till Uppsala. Det är ju där all action kommer att vara.

Men mellan helgerna så måste jag ju också ha något att göra. Onsdagarna är redan fixade. Då joinar jag dalmasarna. Men resten då? Hjälp mig! Ge mig en hobby. Jorge har föreslagit att jag kan träna. Han känner mig tydligen inte särskilt bra. Gympan hade ju varit rolig, då hade jag kunnat dra med Maja. Men om inte Therese har den längre så kanske det inte är värt det.

I alla fall. Hjälp mig! Kom på något jag kan sysselsätta mig med! Det är ni fan i mig skyldiga till när ni lämnar mig så här. Skulle syon på Voxnadalens läsa det här så är hon mest skyldig av alla. Eftersom det är hennes "fel" att jag sitter här.



Gå på promenader med malva kan jag ju göra. Jävligt långa.

Jag sitter här och tittar på bilder från Cullera. Vi har varit hemma i lite mer än en vecka nu. Men det känns som att vi alltid varit hemma. Man kommer så snabbt in i de svenska rutinerna. Men i alla fall så kan ni få se lite av bilderna som vi fått av Victor. Bilderna från sista helgen har jag tydligen inte tagit än, trots att jag trodde det. Johanna, kom ihåg att jag ska få dom innan du åker.



Telepizzadinner kvällen. Johanna hittade ju självklart Victor där på playan.
Victor. Det här är kvällen som du var så full! Vi har till och med bildbevis!
"yo no bebo ya" PFFFFFFH

Miguel, eller Migge som vi kallar honom så ingen annan ska förstå vem vi
pratar om. Det är så listigt!


Ser ni Victors lilla huvud där uppe? Hur kommer det sig att vi ser ut som lik,
trots att vi är solbrända, så fort den där jävla blixten är på?! Han är ju brun!
Det är så orättvist. Jävla cholito ;)


Johanna och exgrannen. Vi ska gifta oss någon dag, bara han tjänar ihop
tillräckligt med pengar till en förlovningsring. För jag vill ju inte ha någon
liten ring. Stor ska den vara. Johanna ska vara tärna, ni får också komma om
ni vill ;D


Strax efter detta så blev jag slängd i havet. Jag var en aning överförfriskad
och Johanna sa att man mådde bättre av det. Så Victor slängde i mig.
Jag tror att Johanna har bättre erfarenheter av att bada på nätterna än vad jag
har.

Mix av bilder. Nå tag så får ni se bilderna från sista lördagen också. Men jag antar att det egentligen bara är kul för Johanna. haha. Men allt för min babe.

Idag var jag hos mormor och morfar och klippte gräset.
Tjena sa jag till mormor
Tjenixen sa hon.

Hahahaha tjenixen. Min mormor är bra cool.

Johanna och jag har precis lärt oss knock knock skämt. Men bara på engelska. Vi får ta svenska senare. Hjärnan kokar ju nästan över.

Knock knock

Who's there?

Madame

Madame who?

Madame foot is caught in the door!

Ann-louise, ja det är där älgen är. Men nu har jag inte sett den på ett tag, så den kanske har flyttat, haha

Igår levde Djo Djo, Ea och jag vildmarksliv. I alla fall två timmar. Vi tog mopparna och åkte upp till Gåsatjärn och fiskade. Johanna och jag fick nog fyra fiskar var. Linnea fick ingen fisk för hennes krok var "för stor". Så går det när man inte har talang. Vi knäppte ju självklart några bilder under vårt äventyr till sjöss. Eller ja, det är ju en tjärn så man kan väl inte säga till sjöss. Jag antar att någon jäkel skulle påpeka det annars.  


På vägen hem till Johanna såg jag en älg. Så då var jag ju tvungen att hoppa
av moppen och knäppa kort på den. Det var lite svårt att gå genom gräset
men som tur är var inte älgen rädd av sig. Jag hostade lite högt så att den
skulle titta på mig. Jag tror nästan att jag kan kalla den där älgen min nya
granne. För den hade stått där hela dagen.


När vi kom fram till Gåsatjärn så rodde vi ut i båten. Vi fick knyta fast oss i
gräset så att vi inte skulle blåsa iväg.


Johanna fick sitt livs andra fisk. Och då blev hon så här glad. "Å vad är det
här för sorts fisk då?" Frågade hon också. Är ni stolta över henne Bengt och
Carina? Har ni inte ens lärt henne vad en abborre är?


Vi hade ju självklart fika med oss. Vi tycker att det där med sju sorters kakor
är mycket viktigt.



Linnea lyckas ju se ut som en gubbe. Som Bertil. Men Johanna ser mer
ut som det flygande huvudet som jag lagt till på bilden. Binky heter han
tydligen.



Underbett och rynkade ögonbryn. Då ser man ut som en riktig storfiskare.


Ungefär här så började Johanna att tröttna och Linnea fastnade i en tall med
kroken. Så vi tänkte att det var dags att dra oss hemåt.


Men jag hade tid att dra upp kvällens största fångst.

Efter detta så åkte vi hem till Johanna och hade myskväll. Jag sov där så imorse när jag vaknade så fick jag världens godaste kladdkaka. Efterrätt efter frukosten är ett måste tycker jag.

Nu ska jag lägga mig och läsa. Jag har lånat 9 böcker av jonssonarna så jag ska ha något att göra när jag blir helt ensam här i Edsbyn. Sen måste jag ju ha något att göra på tåget till Uppsala också. När jag ska ner och hälsa på babyn min.

Så igår jobbade jag första dagen på sågen. Det gick riktigt bra faktiskt. Jag förstod vad dom sa. Kanske har jag lärt mig dalmål nu. Det kanske är på tiden eftersom pappa kommer därifrån. Ih, nu kommer ett flygplan utanför mitt fönster. Det händer inte ofta. Det såg inte så stadigt ut. Vinglade en hel del.

Men i alla fall. det gick bra på jobbet. Jag sa till pappa att om vi inte åkte prick klockan 16 så skulle han köpa en glass till mig. Så jag åt en stor daimglass. Mums. Hoppas han slutar senare nästa vecka också.

På kvällen satte jag mig i pappas bil och åkte till Linnea. Det var första gången sedan jag kom hem som jag körde en bil med växlar. Det var spännande. Johanna och Linnea sa att jag såg koncentrerad ut när jag skulle parkera. Det var jag också.


Min nya polare på jobbet. Stellan. Han satt så där nästan hela tiden. Jag
hoppas han är där nästa vecka också. Han livade ju verkligen upp stället.


Ja, vi låg hemma i sängen hos den här bruden. Som troligtvis kommer att
få rynkor i pannan när hon blir gammal.


Johanna försökte att sälja sin orm till Henke, men han ville bara raka av sig
håret. Är det någon som är intresserad av en orm som heter Piuk? Han har
en telefon på ryggen, eller ja, på kroppen. Det är inte många ormar som har det.


Jag blev lite smått allergisk av Linnea och när jag blir allergisk så rinner
det ut näsan. Tur att det finns en smart lösning på det.

Nu ska jag nog klä på mig. Sen ska jag kanske baka morotskaka. Mamma säger att den är god, men jag tror inte riktigt på henne. Sista (och första) morotskakan jag smakade var ju inte precis mumsig. Men jag får ge den ett nytt försök.
Sen ikväll så ska Jonsson (kanske x2) och jag åka och fiska. Björnjakten har ju börjat nu så det kan bli riktigt spännande.
Se upp i skogarna.

I Spanien så var vi lite avskärmade från livet i övrigt så att säga. I alla fall när det gäller musik. Vi visste ju att El canto del loco hade en ny singel och att Mejor Mañana med Vega var populär. Men när vi hörde musik på engelska så lyssnade vi utan att veta vem det egentligen var som sjöng. En låt gillade jag verkligen. Den var med på en reklam och vi lyssnade på den när vi jobbade. Jag hade inte den blekaste om vilken grupp det var eller ens vad låten hette. Jag visste bara att jag gillade den. Så nu när jag kom hem så letade jag efter den. Och tro på fan om inte gruppen är svensk! Säkert vet ni exakt vilken låten är: Summercat med Billie the vision and the dancers. (Tonight tonight Johanna)

Världen är liten ibland.

Imorgon ska jag börja jobba. En dag i veckan ska jag städa på sågen i dalarna. Blir väl ungefär som att jobba på telepizza. Jag har ju svårt att förstå dom också.

Nu ska jag åka och hämta Maja. Hon och jag var till Bollnäs idag så jag fick stilla mitt shoppingsug lite. Två baströjor, ett par örhängen och ett armband blev det.



Det där ska tydligen vara dom. Men vad vet jag. Jag har ju inte bott
här.

För att underhålla mig så tog Maja med mig på moppen. Vi styrde kosan mot Guckutjärn där vi fiskade lite. Fyra fina fiskar ska My få äta imorgon. Ungefär 3 maskar fick offra livet för detta nöje.


På moppen for vi fort som tusan. 50 km/h faktiskt. Det är fort om man tänker
på min moppe. Den gick ju 30 km/h. En bra dag.


När vi traskat genom skogen och plaskat genom myren så kom vi äntligen
fram till vattnet. Först nappade det ingenting. Myggen stack mig överallt och
det var bara hemskt. Men sen...


...sen så blev Maja var den lyckliga jäkeln som fick första fisken. Liten var den,
men storleken räknas ju inte. Inte ens för fiskar.


Jag fick också två fiskar. Som jag dödade helt själv. Annars brukar jag tycka
att själva dödandet är ganska otrevligt och Maja har fått sköta det åt mig.
Men jag tänkte att jag måste ju växa upp någon gång. Så då bröt jag nacken
av den lilla fisken.


I skogen hittade jag blåbär. En hel massa blåbär. Men de var inte så goda
som jag hade hoppats. Men jag åt dom i alla fall.


När vi skulle hem så ville Maja fiska i en bäck. Jag tyckte att det var bäst att
fika lite. Fika är ju obligatoriskt när man ska ut i naturen och leka lite.

Nu ska jag bara vänta på att Carina ska borsta klart tänderna och att Johanna ska bajsa. Sen ska hon komma hit lite. Om hon inte pratar med Victor så att hon ångrar sig vill säga.

Vet ni att det är ganska svårt att komma in i den svenska vardagen igen? Jag vet liksom inte vad jag ska göra, och när jag gör något så blir jag uttråkad efter fem minuter. Förr i tiden kunde jag sitta i flera timmar och titta på tv eller läsa. Men nu tröttnar jag. Jag kommer liksom inte in i rytmen igen.

Jag har inte riktigt någon inspiration till att göra något. Det känns som att jag lever i en liten bubbla där det inte händer något. Jag försöker att hålla mig sysselsatt. Jag har plockat vinbär. Jag har gått lite med Malva. Jag har åkt moppe med Maja. Jag har filat fötterna. Jag har stökat till i rummet så det ser ut som att jag aldrig flyttat. Jag har varit på arbetsförmedlingen. Varit på Ica och handlat. Inte världens roligaste saker kanske, men jag har i alla fall gjort något. Men ändå är jag uttråkad. Kanske är det vädret som gör det. Regn i Spanien är kul. Regn i Sverige inte lika kul.

När jag var ute och hängde tvätt nu så fick jag en hemsk tanke. Tänk om jag under dessa kristider inte får något jobb. Då kommer jag att få bo hemma hos mamma och pappa. Det enda jag kommer att göra är äta och sova. Jag blir därför supertjock. Lat det är jag ju redan. När jag är trettiofem så gifter mamma och pappa, i ett desperat försök att bli av med mig, bort mig med Nippe, som kommer vara den enda som orkar släpa runt på mig. Sen lever jag ännu olyckligare i alla mina dagar.

Usch.

Eller så kanske jag ramlar ner från målarställningen när jag målar huset och mitt alldeles för unga liv avslutas.

Eller så kanske Prince Charming (Johanna) kommer och räddar mig. Jag hoppas på det här alternativet.


Malva, när hon för en gångs skull sitter stilla.

Nu ska jag försöka hitta något att tröttna på efter fem minuter. Kanske städa rummet lite. Eller leta efter den röda tråden.

Ångest kan man nog kalla det jag känner nu. Lite svårt att andas. Mörka tankar. Fruktansvärd längtan efter att vara på en annan plats än här. Jag hoppas det går över snart.


Johanna och de två bästa smilesen ever.

Mobilbilder är det enda som funkar att publicera på min dator. Att den alltid ska krångla.