annajohannaadina

Okej, bloggen är en aning död. Men det är väl inte någon som riktigt bryr sig om den heller kanske.

Snart ska jag iväg på föreläsning. Samhällsvetenskapernas historia del 3. Man får kramp i handen av att bara skriva den meningen. Det är intressanta föreläsningar iaf, Peter är duktig som får mig att förstå vad fan det är han pratar om. Boken däremot. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att inte bli trött när jag läser den. Sitta på spikar kanske, eller stoppa fötterna i isvatten. Sitta i köket funkade tydligen märkte jag när jag gjorde mat häromdagen. Kanske får sitta därute sen då, eftersom jag ligger en aning efter, och i helgen vill jag verkligen inte plugga.

Då ska nämligen Erik och jag hem till byn ett tag. Jag längtar som en toka. Hjälpte ju inte att jag drömde att mamma dog inatt, då vill jag bara hem ännu mer. Jag hoppas att vi kommer hem bara, vädret är ju inte det bästa, och vi vet ju alla att tågen är uti helvete dåliga på att förbereda sig på lite snö.

Annars är allt lugnt, förra helgen var jag i Vänge och hälsade på, sen blev det Tobbe och Merja för hela slanten. Vi bowlade, jag fick inte en enda strike. Det äter upp mig inifrån. Jävla skitspel. Vi måste spela en gång till, det är bara så.

Nu måste jag borsta tänderna. Skagenröramacka får andedräkten att lukta mums.

Första dagarna på universitetet är avklarade. Igår så hade vi introduktion till programmet och sen en föreläsning om vetenskapsteorin. Jag letade desperat efter påknappen, man borde ju ha en sån till hjärnan. Idag hade jag nog hittat den, känns som att jag har lite bättre koll på vad det egentligen är vi sysslar med.

På kvällen så var det dags för nollning. Temat är gängkrig så därför delades vi in i olika gäng som ska tävla mot varandra. Det var fotbollshuliganer, vatos locos som Malena är med i, Pimps and hoes, sen kommer jag inte ihåg vad de andra grupperna var för något. Jag är i alla fall med i Ryska maffian, coolt va? Lite svårt att klä ut sig dock, fast det är väl bara att sminka sig hemskt och ha päls. Får bara fundera på hur jag ska få tag på en pälsmössa.

Efter att ha blivit indelade så halsade vi vodka, sånt gör ju ryssar, och sen drog vi vidare till en nation där vi tävlade och umgicks. Riktigt roligt var det.

Imorgon är det dags för den legendariska pubrundan, ska bli roligt! 

Nu ska jag städa och göra tacopaj. Sen ska jag köpa böcker av Malena och umgås lite med Erik. Ikväll är det ju handbolls EM också! Det ska jag absolut se!

Nu såg jag att det är tydligen 727 st som delar namnsdag med Fesamit. Så hon är nog inte så speciell ändå. Men hon har trots allt en namnsdag. Det har ju inte jag.

Adina, ett hebreiskt kvinnonamn som förekommer i Bibeln. Adina var då ett mansnamn och bars av en krigsherre under Kung David. Betydelsen är i det närmaste "smärt" och "slank", alltså "smal". Namnet har använts i Sverige sedan 1760-talet.Den 31 december 2006 fanns 1 360 kvinnor med förnamnet Adina folkbokförda i Sverige. Av dessa hade 486 det som tilltalsnamn/förstanamn.Namnsdag saknas, tidigare var det 3 juli.

Där fick ni en fin beskrivning iaf. Mansnamn. Vilken karl det måste ha varit.

Nu ska jag verkligen fokusera på filmen. Annars blir två personer besvikna på mig.

Nu är hon klar med sig själv och blev avundsjuk på mig och min kamera.

Här sitter jag och tror att det ska bli en mysig hemmakväll med Lets dance, guacamole och andra smarrigheter. Men ack så jag bedrog mig. Istället förvandlas smoothiesarna till drinkar och citronen används till tequila.

Johanna vänder min värld upp och ner.


Johanna fick inte vara med. Hon är för upptagen med sig själv. Ego.

Sådärja, nu är jag registrerad på skolan. Gick fort. Man kollade på en lapp och såg att sitt namn stod där. Sen var det klart. Jag träffade också Anna från Provoice där, hon ska börja på ett annat program, men det var roligt att se någon man känner där. Jag kände mig ju ganska vilsen.

Efter minuten som inskrivningen tog så följde jag med henne till stan och kikade lite i affärer. Hittade ingenting, som kanske var tur. Sen gick jag och spontanköpte ett kilo frysta jordgubbar. Nu ska jag bara fundera på vad jag ska göra med dom. Jag fick ju en mixer, så det lutar åt smoothies. En mango köpte jag också. Vad har hänt med mig? Inte en enda godisbit följde med hem. Jag kanske börjar bli sjuk.

På tal om smoothies. Så kommer inom en snar framtid ett inlägg om en fantastisk man. Jag vet att du har väntat på det Joanie.

Nu ska vi ta tag i den stora frågan "Vad ska jag äta idag?"

Även kallat mottot Johanna lever efter.


En gång i tiden åt vi jordgubbar varje dag. Stora som äpplen. Nu är dom frysta små ärtor. Livet förändras.

Så, promenaden avklarad. Ätit har jag också gjort. Ganska mycket också. Nu tittar jag på Ellen Degeneres där dom leker någon sjuk lek. Jag vill också leka! Blindbock var ju det bästa jag visste, även om vi hade lite sjuka regler när vi lekte. De flesta lekar vi lekte var ju ganska sjuka. Speciellt när vi var i ladugården. Det ska vi inte ens prata om.

Tänkte lite på dom där råttorna, inte konstigt att dom dör efter ett tag. Jag kan ju inte ens vara vaken ett dygn utan att vattna blommorna med bacardi. Dom är riktiga kämpar om dom överlever flera veckor.


Mamma gillade ju den förra bilden. Så då kör vi på en till.

Jag gillar tanten som är mållös i Room service reklamen. Så vill jag också se ut när jag är chockad/överraskad/imponerad. 

Jobbigt när man inte har något att göra och ändå inte är trött. Man kan ju inte borsta tänderna i evigheter bara för att man har något att göra då. Även om jag blivit lite besatt av mina tänder sen jag jobbade på Dentally. Jag har ju till och med köpt munskölj för mina egna pengar. Sjukt. En bra tandborste har jag också köpt, typ en sån som du har Johanna. Som ska komma åt mellan tänderna. Problemområdena förstår ni.

Imorgon har jag inget planerat. Därför tänkte jag gå en liten promenad. Det var ju ett tag sen. Det jobbiga är ju bara att jag inte har några bra skor. Dom är ju så hala allihopa. Även om dom har varit ganska bra på att grusa nu. 

Sen kommer Erik hit, han ska få äran att hjälpa mig att bära Malenas säng hem till henne. Han kan få en muffins som tack. Fast med tanke på hur dom smakar så är det inte mycket till tack. Jag får hitta på något annat istället.
Malena är btw en riktig pärla. Jag kan köpa mina böcker av henne, och få hennes anteckningar också. Mina studier kommer att gå galant tack vare henne. Pärlan min.

Äh, fortfarande inte trött. Nu skiter jag i det här, bara jag blundar så blir jag nog trött.

Visste ni att råttor som hindras från att sova dör efter några veckor?

Bäst att vi inte hindrar dom då.


Aaaaw

Bra dag idag. Jag har varit riktigt effektiv och skrivit in mig på en nation och fixat med studiemedlen från CSN. Så nu ska allt vara klappat och klart inför skolstarten. Jag känner mig inte alls nervös inför det här, inte för att jag är så väl förberedd, men känns som att jag har upplevt det här redan. Johanna är ju bra på att dela med sig av sina erfarenheter så jag är ju nästan lärarstudent. Och snart samhällsvetarstudent också, eller vad det nu är jag ska bli.

Nu håller jag på och bakar muffins, måste sysselsätta mig på något vis annars spricker jag nog. Banan och chokladmuffins blir det. Det brukar ju vara gott när andra gör det, så då får vi hoppas att jag lyckas också.


Dom ser jävligt fin ut i alla fall.

Jaha, så var vi hemma från spanien. En fin resa var det. Vi såg inte snögubben, vilket var lite tråkigt. Dom hade ersatt honom med julstrumpor istället. Det var lika fint de. En spännande och ganska oväntad resa blev det faktiskt. Något som vi aldrig trodde skulle hända hände. Vi är ju för charmiga, så alla faller tillslut. Det är bara så.

Vi är lika bleka som när vi åkte, var inte mycket sol att hurra för. Men blåsten däremot, den var en tiopoängare. Var svårt att gå ibland.

Nyårsafton firades hemma hos Victor med frikis. Vi var skapligt trötta efter den långa resan men vi hade kul ändå, även om det inte blev så mycket party.

Men det tog vi igen på lördagen då vi drack lite för mycket tequila och dansade arselet av oss med Fernando, nya kompisen Cesc Bum och Elena på ett folktomt Pixel. Det var en kväll att minnas. Tror vi i alla fall.

Sen fick vi vara med och se när de tre vise männen kommer med presenter. Det firas med en parad, en riktigt konstig blandning på parad, eftersom clowner, vise män, riddare på hästar och scooby doo fick vara med.Men det var en fin parad och till min lycka så kastades godis på gatorna. Riktigt smarriga karameller.

Efter det så fikade vi hemma hos Victors familj, och sen hälsade vi på oss Carlos och fick presenter av mamma Maruja. Apelsiner och citroner fick vi också. Den kvinnan är så himla snäll, behandlar oss verkligen som om vi vore hennes döttrar.

Efter allt fikande och så var det dags för utgång igen. Det blev lite mindre tequila och mer folk på Pixel. Roligt att få träffa allihopa igen, även om några av pärlorna saknades.

Sen blev det dags för hemresan. Hemresan från helvetet. 27 timmar tog det innan jag hörde "hissen är påväg upp". Under de där 27 timmarna så sov vi kanske 2, högst 3 h. Så ni kanske förstår att det var jobbigt.

Vi höll på att missa bussen från Nyköping till Uppsala också, eftersom vi är idioter och hoppar av vid tågstationen istället för busstationen. Så vi fick springa genom Nyköping kl 4 på morgonen i -17 grader och leta den där jävla stationen. Sjukt när man tänker efter. Vi hittade dit i alla fall, eftersom Johannas teori om att det alltid ligger ett däckia bredvid stationen, och det hade hon tusan rätt i.

Sen när jag äntligen var hemma så somnade jag direkt, sen vaknade jag och packade upp alla saker. Vattnade blommorna gjorde jag också, och insåg att det luktade lite konstigt av vattnet, och kom på att det var ju baccardi jag vattnat dom med. Min hjärna och min kropp mår inte bra av att inte sova.

Sen spenderade jag kvällen med Erik, vi tittade på tv och myste. Och idag har jag varit på stan och köpt grejer inför skolstarten. Sagt upp mig på jobbet har jag också gjort, men jag är välkommen tillbaka precis när jag vill. Det är ju skönt att höra.

Nu ska jag kolla på serier och äta chips. Sen somnar jag väl vid 19 snåret eller så. Jag ber också om ursäkt för ett långt inlägg. Jag vet att det är jobbigt att läsa då. Men jag hade tydligen mycket att berätta. Och har ni läst hit så har ni ju läst klart skiten ;)


Just det, vi träffade David och hans söta tjej Vero också, vi åt på
Telepizza och fick smällkyssar av chefen.



Scooby vinkar glatt trots regn under paraden.


De tre vise männen kom med båt. Pixelman var en av de tre, inte visste
jag att han var så gammal.


Familjebild hemma hos Victors morföräldrar. Vi tillhör ju också familjen nu.
Typ.



En kväll hade vi förfest med Elena (hon i grönt) och hennes kompisar.
Lite oväntat kanske, med tanke på gamla tider.


Juan Manuel var också där. Ni kan ju försöka att inte titta för mycket på
den snygga varelsen i mitten. Jag vet att det är svårt, men försök.


Efter drog vi iaf vidare till Borrachos som hade sin vanliga dinner. Raul,
Vicent, Toni och Alberto verkade glada att se oss.


Jorge och Miguel hade inget val, de var tvungna att se glada ut, annars
hade jag strypt dom.

Sen hade vi inte fler bilder.

Jag tror att jag har glömt bort hur man packar. Jag har tagit lite av varje och lagt ner. Får se om jag klarar mig med det. Saknar mina fina listor som jag brukade göra. Har inte gjort någon sån den här gången. Så nu kör vi på spontanitet istället. Kanske inte det bästa när man ska packa saker man behöver.

Men det jag glömmer får jag väl köpa då, annars överlever jag nog utan vissa saker. Jag har ju maken med mig också, så hon kanske har dom sakerna jag har glömt. Fast hon är ju sämre på att packa än en ... kommer inte riktigt på något bra som jag kan jämföra med. Men dålig är hon i alla fall.

Nu ska jag fördriva tiden fram till 14.55 typ, för då ska jag släpa ner väskan. Den är lätt den här gången så det ska nog inte bli några problem. Mixern får ju inte följa med till Spanien.

Så ha det så skönt i kalla Sverige people! Så ska vi ha kul i kalla Spanien!

Ta med paraplyn sa David, det kommer nog att regna.

Hell Yeah!

Var ett tag sen jag bloggade nu, men skit samma, jag orkar inte riktigt bry mig. Det var en fin jul i alla fall. God mat och fina presenter. Trevligt sällskap var det ju också. Det brukar ju vara så på julen.

Träffade Linnea gjorde vi också. Sjukt att det var tre månader sen vi träffade henne sist. Tre månader sen vi hade våra fina stunder i lingonskogen. Hon hade köpt fina nyckelringar till oss, små elefanter i trä. Den sitter på min nyckel nu, alldeles fint blev det. Joanie var också där, som precis fyllt 20. Pappa har också fyllt år och idag fyller Carina. En massa födelsedagar, synd bara att det är så långt till min. Jag tycker ju om att få presenter.

Den 28:e åkte jag tillbaka till Uppsala. Det var en jobbig resa må ni tro. Shit alltså, tåget var inte försenat men jag hade så mycket saker med mig tillbaka att jag trodde armarna skulle ramla av när jag drog väskan i snön. Halt och eländigt var det också. Men det var ju värt de, för sen kom Erik hit och vi tittade på film och gick på mellandagsrea. Jag bytte en julklapp mot en skjorta och tights. En scartkabel köpte jag också. Erik köpte två snygga tröjor för presentkortet han fick i julklapp. Väldigt lyckat blev det.

Jag har egentligen ganska mycket att göra nu, packa en massa. Men jag orkar inte riktigt. Vi drar ju till Cullera idag. Tåget går kl 15.50 typ och flyget landar i London sent ikväll. Sen imorgon så åker vi vidare till Valencia. Hem kommer vi den 9:e januari. Ska bli skönt att slippa snön lite och träffa pojkarna igen. Äta lite tapas ska vi också göra, och köpa väskor. Fina planer. Frysa kommer vi nog också göra, men vi åker ju trots allt inte för värmens skull. Och den här gången så tar vi jackorna med oss. Haha.

Näe, nu ska jag ta tag i mig själv. Så här kan man inte hålla på.

Victor önskar oss svenskar en god jul med sin egengjorda tomte.

Nu stod tåget stilla i fyra minuter igen. Jag får ont i kroppen för jag blir så irriterad. Rosa killen dricker julmust och jag blir jävligt sugen. Nygårda julmust dricker han. Den kom på tredje plats i Plus stora test. Tillsammans med apotekarnas eller vad den heter. Dom var väl säkert också för söta för den äldre publiken. Tur att jag är ung av mig då.

Nu börjar batteriet på datorn ta slut också. Fattas bara att mobilen lägger av också. Då är det här ju en toppen dag.

Inte vet jag vart vi är heller. Ser lite julpyntat ut i alla fall. Sånt gillar vi ju. Fiesta Pagana på mobilen tycker jag också om. Tack för den joanie my little pony.

Nästa stopp måste vara kilafors. Annars jävlar, då hoppar jag av och går till Bollnäs. Det skulle fan gå fortare. 

YEEES "Nästa station Kilafors. Kilafors" 

Skönt. Innebär alltså att jag snart är i Sveriges fulaste stad.

Jaha, jag är inte hemma än. Först fick vi stå och bli snögubbar medan vi väntade på tåget ute i snön. Sen så är det något fel på tåget så det tog 1 timme att komma till Ockelbo. Mycket bra för mitt humör. Men något som hjälper är ju att pappsen väntar på mig i Bollnäs. Eller just nu springer han runt på Coop i väntan på att jag ska dyka upp.

Det är tur att jag har lurarna till mobilen i alla fall. Trots dålig musik på mobilen så finns det ju några pärlor som räddar mig. Men det blir lite tjatigt att lyssna på samma låtar i över en timme. Men sånt får man stå ut med.

Intressanta saker på tåget: En kille med väldigt rosa hår sitter bredvid mig. Hade jag kunnat ta en bild så hade jag gjort det. Han sitter alltså på andra sidan gången. Jag är faktiskt så diskret att jag inte skriver om honom om han hade suttit bredbid mig.


Kunde ha varit han. Men det är det inte.

Nu tittade jag på honom, inte så diskret där, och han kände nog på sig det. För han tittade på mig. Fin historia där. Nu är vi i Holmsveden. Ska vara i Bollnäs kl 21.03 tydligen.


Update: I bollnäs kl 21.11. Jag kommer nog aldrig hem. Jag hoppas att julklapparna är värd denna plåga jag får gå igenom..... Näedå, klart jag gör det för matens skull också.

Sitter på tåget och det känns som att vi är på väg åt fel håll. Men det stod Gävle Sandviken på tåget så det är ju rätt. Men mormors lokalsinne och känsla av förvirring när det kommer till sånt här har jag ju ärvt en smula av.

Känner mig lite smått utmattad just nu, och inte blir det bättre av att jag ska byta tåg i Gävle. Det finns nästan inget värre. Nu ångrar jag att jag snålade och tog den billigaste biljetten. Jag ångrar också att jag inte tog med hörlurarna så jag kan lyssna på musik. Dumt Adina, mycket dumt.

Lite ångrar jag också att jag låter Erik leka med min dator, eftersom alla mina sidor blivit ersatta med innebandy.se och hagunda if:s hemsida. Nu måste jag sitta och skriva alla sidor jag vill läsa. Jobbigt. Men men, det är sånt man får stå ut med. Det är nog värt det i längden. 

Ikväll när jag kommer till byn så ska vi (eller jag) nog klä granen. Om jag orkar. Är ju ganska så trött nu.

Ni kan få se vad jag har som bakgrundsbild på datorn i alla fall. Något som gör mig jätteglad och alldeles julmysig.


Det är nämligen fru Jonsson som glädjer mig så mycket. Är hon inte
fantastisk? Det finns nästan inget gulligare.